Ge upp

Jag kommer knappt ihåg hur solen ser ut, hur svårt ska det vara att få lite solsken så man blir lite gladare, detta tråkväder gör mig till en gnällgumma...
Igår kom jag hem gnällig och hungrig efter att ha jobbat (fick löneförhöjning och gjorde mitt livs sämsta jobb - stabilt), som tur är hade Martin redan lagat mat vilket räddade min kväll totalt! Det som hade börjat på en skitkväll blev tillslut en riktigt härlig kväll med silver i lagsprinten! :)

Nu blir det Indoorwalking, känns som om det kommer att vara jag och alla pensionärer...


Det här hade inte varit helt fel

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0